Hemma från operationen, känns otroligt skönt, läkarna tror att det inte är cancer men vill avvakta provsvaren för att vara helt säkra.

Ja, fortfarande får jag hålla tummar och tår men det känns bättre. Det viktigaste nu OM jag inte är sjuk är att faktiskt komma ihåg alla mina tankar om att ta hand om mitt liv, min familj och mej själv. det är annars lätt att annars ramla in i det gamla vanliga beteendet och bara köra på, jag har med andra ord ett ganska starkt vane mönster som jag behöver bryta och det känns som att om jag skriver här så sätter jag faktiskt mina tankar på pränt och då blir det mer verklighet i mina ord inför mej själv. Jag känner att jag gärna "glider" runt själva kärnan så det blir nog en del skrivande för att pressa mej själv att komma till det som är rätt för mej.

Jag närmar mig operationsdatum, det är nog mitt stora fokus, tänk att äntligen få svar... När jag tänker så handlar det om före diagnos och efter diagnos - cancer eller inte (hoppas inte). Jag har bestämt mej för att om det inte är det stora hemska så ska jag ta aktiv del i mitt liv, bli en bättre fru som faktiskt visar kärlek. Jag har stängt av så mkt. för att lösa vardagslivet - nu FÅR DET VARA SLUT med det! (om jag bara är frisk).

Det är svårt att se över valen, vad ska vara kvar, förändras eller tas bort i tillvaron. Familjen måste vara kvar! Jobbet likaså, men sen då? Vad i detta snurrande liv ska tas bort? Kanske det är fel sätt att tänka, kanske ska jag tänka vad (förutom det livsnödvändiga) mår jag/vi gott av? Vad vill jag göra? Så får det bli!  

Idag ska jag jobba och det är bra för då går tiden fortare inför torsdagens operation. Jag tänker mycket på "att fånga dagen" det är ngt jag blivit alldeles för dålig på, jag tar livet för givet. Livskvalitet är ett  begrepp som är stort och luddigt, men ändå ett bra ord just därför att det går att tolka in så många saker. Livskvalitet ska jag fundera på..vad är det för mig? Jag tror att det är trygghet och stabilitet, men det är nog dags att föra in även sensualitet och upplevelse. Det blir spännande för då måste jag släppa kontrollen och faktiskt våga "åka" med igen  

Att blogga är en ny företeelse för mig, men jag kände att jag behöver skriva av mej..Nu är det 4 dagar kvar till operation, cancer eller inte är den stora frågan  Det skapar många tankar och funderingar medans jag väntar, men jag har insett att det är viktigt att vårda det jag har, min familj och mina vänner, det är viktigt att göra saker för min egen skull också inte bara för alla andras..

Jag nöjer mej här för att se hur det känns att skriva på detta vis.